Ó szörny, fogjál körül, ezt mindig érezni
fogom Hatalmas, mélyen hallgatag mint egy
lótakaró Szem, orr, homlok, arcom lefödve szájam, miért
maradtál magadra Benne fűszál, ásványízű, sós
A láb csak fel, fel a szűk ösvényen, ismeretlenül fehérlik bennem,
szél támad A levegő hars, dermesztő, és fekete ott a magasban Ma
világfüvet legelek
Röst
Monstrum, lägg dig runt mig, vad är det jag
skall
Känna Stort och oförklarligt stumt, ett hästars
Täcke Öga, näsa, panna lob, kinden täckes min mun,
varför är du övergiven Ett strå sticks in, en smak av
mineraler, sälta Foten vandrar upp den trånga gången,
vit och okänd i mig, draget kommer Och luften är
stark, och kall, och svart och hög Nu betar jag
världsgräs