Katarina Frostenson verseiből

Táj(kép)

Mily furcsa paradicsomi táj
vagy a visszája      a pillangó röpte, elíziumi
sárgába fagyva      a mezők felett
otrombán kiáll az eldobott
cipő bőre a földből
fekete papírból kidugott
lábujj
balettcipő, a föld
ujja
és gyűrűk villanása sötét köpenyek
redőiből, a gyapjú nyirka
pásztázás
összeborulva arccal az omló föld egymás felé
teli görönggyel vörösen
mintha odahaza ligetek, mezők és a madarak figyelmező rikkantása mentén
fekszel a réteken, világnagy szántók mélyébe gyökerezve

Bild

vad är det för underlig paradistrakt
eller motsatsen      fjärilns fladder, elyseiskt
gula de stelnat      över ängarna
de ligga tungt utkastade
skons läder ur jordens mull
en tå frambruten ur pappers svärta
en danssko, ett finger
ur jord
och ringars blänk i fåran
ur mörka rockar, yllets våta
svepning
omslingrade med munnar mot mullen och varann
fulla av jorden och det röda
på hemväg mellan dungar, fält och fågelns höga varningsrop
ligger man på ängarna ute i världsåkrarnas mörka rota